Att attrahera IT-kompetens

Under våren sysselsatte jag och min uppsatspartner oss med vårt kandidatarbete. I stora drag har det inneburit en enkätundersökning på yrkesverksamma inom IT angående vilka faktorer kopplade till organisationen, arbetet och rekryteringsprocessen som har varit viktigast vid deras beslut att acceptera ett jobberbjudande.

Här kommer en kort sammanfattning av våra huvudresultat i punktform, följt av några reflektioner.

  • Företagets kultur, omtanke om balans och hälsa samt ekonomiska stabilitet var viktigare än arbetsgivarens samhällsansvar.
  • Inre belöningar av arbetet var viktigare än yttre och sociala belöningar samt arbetets utformning med hänsyn till arbetsmetoder och autonomi.
  • Rekryteringsprocessen hade en viktig roll i beslutet att acceptera ett erbjudande.

Betydelsen av rekryteringsprocessen

Det jag tyckte var särskilt intressant med resultatet var hur stor betydelse rekryteringsprocessen hade för beslutet. Samtliga variabler som vi undersökte; en detaljerad beskrivning av arbetet, respektfull behandling av rekryteraren, första mötet med den framtida chefen, besök på arbetsplatsen, relevanta rekryteringsmoment, regelbunden uppföljning och en rättvis förhandling i slutet av processen; hade medelvärden långt över mitten på vår skala. Flera av dessa uppgavs dessutom vara viktigare än konstaterat väsentliga saker som lön och interaktion med andra människor.

Som personalvetare och rekryterare hade jag redan en stark tro på rekryteringsprocessens betydelse för kandidaters upplevelse av en organisation, men blev ändå förvånad över att dessa personer själva uppgav att rekryteringsprocessen hade haft en så stor inverkan på det faktiska beslutet. Att första mötet med den framtida chefen eller rekryterarens bemötande kan vara avgörande för om en kandidat tackar ja eller nej till ett jobberbjudande har uppmärksammats tidigare, men jag är inte säker på att det tas på tillräckligt stort allvar.

För mig var detta en viktig påminnelse om att det inte räcker med en intressant organisation och en spännande tjänst för att en kandidat (som har många alternativ att välja mellan) ska acceptera mitt erbjudande. Det krävs också en genomtänkt och rättvis rekryteringsprocess som kan kommunicera fördelarna med organisationen och arbetet på ett framgångsrikt sätt. Jag blev också påmind om hur viktigt det är att ha ett bra samarbete med den rekryterande chefen och eventuella andra inblandade chefer och teamledare, eftersom kandidatens första möte med dessa kan vara det som avgör om det blir en lyckad rekrytering.

Vill du veta mer? Här kan du ladda ner och läsa hela uppsatsen.

 

Omtalat:

 

Studenter gör examensarbete på Ants

 

Glappet mellan teori och praktik

Under min utbildning har det ständigt påpekats att det finns ett problematiskt glapp mellan forskningen och HR i praktiken. Den senaste veckans läsning har belyst problemet fyra gånger om, vilket har fått mig att inse åtminstone en sak: jag kommer att behöva anstränga mig för att hålla mig uppdaterad framöver.

Rynes, Colbert och Browns (2002) enkätstudie visar att många HR-praktiker saknar kunskap om vilka praktiker som enligt forskning ger bäst utfall. Studien visar också att väldigt få HR-praktiker läser vetenskapliga tidningar. Författarna menar att kopplingen mellan olika medium och forskare måste bli bättre, samt att forskningen måste presenteras på ett enklare sätt

The Bridge Between HRD Practitioners and Scholars (Gilley, 2006) berättar om skillnaden mellan en traditionell HRD-praktiker och en som använder sig av forskningsbaserad praktik. För att brygga glappet skriver författaren att forskning måste presenteras på praktiskt sätt så att den kan bli användbar för fler.

Lombardozzi (2007) ger i Avoiding Malpractice in HRD… Five Imperatives for HRD Professionals in Organizations förslag på fem principer som HRD-praktiker bör följa för att undvika att falla ner i glappet: 1. Utöva medveten kompetens; 2. Be om bevis och teoretisk grund för lösningar som föreslås; 3. Efterforska kring de strategiska HRD-problem som är aktuella för organisationen; 4. Bli partner med forskare; 5. Håll dig uppdaterad på området.

Att läsa om detta har fått mig att fundera på hur jag kommer att hantera svårigheterna med att hålla mig uppdaterad när jag kommer ut i arbetslivet. Det har också fått mig att inse att det är något som saknas: en HR-tidning eller plattform som är vetenskaplig men samtidigt intressant och lätt att förstå. När jag beklagade mig över detta till en nära vän påminde han mig om uppmaningen ”be the change you want to see in the world” och det var där och då jag fick idén till att skapa den här bloggen. Tanken är att bloggen ska kunna hjälpa både mig och andra som är intresserade av HR-relaterad forskning.

Referenser

Gilley, J. W. (2006). Research: The Bridge Between Human Resource Development Practitioners and Scholars. Human Resource Development Quarterly, 17(3), 235-243.

Lobardozzi, C. (2007). Avoiding Malpractice in HRD… Five Imparatives for HRD Professionals in Organizations. Human Resource Development Review, 6(2), 208-216.

Rynes, S. L., Colbert, A. E. & Brown, K. G. (2002). HR Professionals’ Beliefs About Effective Human Resource Practices: Correspondence Between Research and Practice. Human Resource Management, 41(2), 149-174.